Historien bakom Gränsös High Tea

 

På Gränsö som är kopplad till släkten Fleetwood, ätt nummer 49 i det svenska Riddarhuset,
har vi skapat ett klassiskt  High Tea som en liten blinkning till det anglosaxiska arvet på Gränsö.

På 1600-talet under Gustav den II Adolfs tid som regent rekryterades den unge adelsmannen
Georg Fleetwood från England till svensk tjänst, han skulle som överste leda ett engelskt regemente
under 30-åriga kriget för svensk räkning.

Fleetwood är en adelssläkt bördig från grevskapet Lancaster i England.

Georg Fleetwood stannade kvar och fick friherretitel 1654 av Drottning Kristina.
Släkten har numera flera grenar i Sverige. En gren är knuten till Tjust och flera herrgårdar
här i trakten, bl a Odensviholm, Casimirsborg och Gränsö. På Gränsö ägde släkten
Fleetwood herrgården under 1900-talet ända fram till 1967 då det såldes till kommunen.
Fleetwood är därmed den sista adelssläkten som bodde på Gränsö.

Flera stora gårdar i Tjust och Småland har anglosaxisk historia. I Småland ägdes
t ex den största gården Huseby av en skotsk släkt, Stephens, ända fram till 1960-talet.

Aristokratin av brittisk börd införde flera av sina seder och traditioner på sina
nya gods i Sverige. Bl a seden att dricka Afternopon Tea.

Familjen Fleetwood och Gränsö

1778 kom Carl Hartvig Fleetwood till Tjust härad och därefter har släkten Fleetwood
varit bofast i området. Friherre Gustaf Viktor Miles Fleetwood, född 14 juni 1857,
död 27 juni 1903, köpte Gränsö herrgård 1886. Han var son till överstelöjtnant
Viktor Fleetwood och växte upp på Casimirsborg. När han köpte Gränsö herrgård
var den i behov av förbättringar. Han arbetade hårt vid renovering och modernisering
av herrgården och ska även personligen ha övervakat och deltagit i arbetet.

Det var sonen Gottfrid Georg Fleetwood, född 10 september 1893, död 11 april 1964,
som tog över herrgården och ägorna. Han gifte sig 1921 med Gjertrud Petersén,
född i Bergen Norge, och tillsammans fick de tre barn. Efter Gottfrid George Fleetwoods död
såldes herrgården och all dess mark till Västerviks kommun 1967. Kommunen kunde
inte avgöra hur egendomen skulle användas vilket resulterade i att huvudbyggnaden fick stå
och förfalla i 25 år innan entreprenören Per Johansson övertog driften och sedermera friköpte Gränsö 2005.